Förord.......
Innan Ni läser dessa rader nedan.....så tro inte att jag har försökt att vara den manliga gestalten av moder Theresa på vår jord!

Anser inte att jag är någon speciell person som behöver uppmärksamhet för det jag tror på:
Att vi alla kan förändra en ond värld till det bättre! 

Genom att ställa upp för de svaga i det samfundet vi lever  och verkar i, visar vi respekt och medkänsla för de som inte hade förmågan att klara av den hårda vardagen som vi alla utsätts för.

Kom ihåg, att om du ger en person som tigger om  pengar för att fortsätta använda narkotika eller alkohol, så förlänger du den individens missbruk! 


Till slut: Jag var ett ensamt barn..ett barfota barn...., som kunde hamnat på livets avigsida. Kanske var jag född med en speciell gen som gjorde mej stark för att förverkliga det jag önskade i livet. Detta är en av anledningarna till att jag beslutade mej för att hjälpa de som är svaga......

 

När jag kom hit till Kanada så gick jag på ett tidigt stadium med i några hjälporganisationer. Här i nordamerika finns många stora hjälpstationer som ex Big brother och Big sisters. De samlar in till behövande några gånger om året, andra har en stor insamling som går till enbart sjuka barn etc..

Emellanåt tyckte jag inte att jag fick kontakt med fler av de behövande, och därför var jag med till att starta gruppen FRIENDS. Vi fick mat och kläder från stora companys som vi delade ut till behövande i sena nattimmar.


Jag märkte snabbt att kvinnor i olika åldrar var de mest utsatta i samfundet, och därför samlade jag ihop några kamrater och vi startade det första shelter för kvinnor i Victoria. Senare blev detta till en stor organisation, och innan dess hade jag fortsatt min mission att försöka hjälpa de svaga i samfundet inom ett annat område. Nu började jag att arbeta för blinda och speciellt för CNIB (Canadian Institut for Blind People).
Då jag tidigare verkat inom polisväsendet, var det naturligt för mej att börja hjälpa till med att träna ledarhundar för blinda. Jag var i ett par år "On call" då någon person hade svårt med att styra sin hund. Därefte så var jag "visitor" för svagseende (som jag fortfarande är) och  blinda personer som var ensamma.

Trots ett mycket väl utbyggt socialt nätverk här i BC med ex hemhjälp flera ggr i veckan, så märkte jag att det var ett stort behov för att besöka dessa personer.
Flera av dem fick jag att fortsätta tro på ett fortsatt aktivt liv som blind. Idag kan jag stolt skriva att flera av dem arbetar full tid och har funnit en ny positiv livsstil. 

Inom en snar framtid hoppas jag att kunna skriva om en del personer och deras livsöden......och hur de med HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP ....kunde förändra deras liv till det bättre!

Kramar till Er alla

 
 
 
 
                                    TEDDY

                 Touristguide and Photographer

                                           in

                      Beautiful British Columbia

                                      CANADA

Du går vidare i Tankar
genom att klicka på rubriken ovan!

Tillbaka